• 75 Ohms stabil coaxialkabel
• Silverpläterad kopparledare
• Dubbelavskärmad
• Kontakterad med Supra´s egna PPX- och MP-kontakter
• Här med 3.5mm plugg i ena änden för överföring från dator
• Längd: 4 meter

Trico är Supra´s bästa digitalkabel med mycket hög bandbredd. Enligt Supra´s mantra för signalkablar, är Trico konstruerad för lägsta kapacitans genom sin skummade PE-isolering. Dämpfaktorn är endast 0,6 dB på 100 meter!
Tack vare sin äkta 75 ohms impedans är den 100% enligt specifikationerna för att korrekt överföra S/PDIF (Sony/Philips Digital Interface), vilket inte så många av våra konkurrenter de facto är om man mäter på dem. Med korrekt impendans minskar det för musiken så besvärande jittret (tidsfel och speglingar i digitala binärkodspaketen).

Isolationen är av skummad (jäst) PE, vilket ger endast 58 pF/m, vilket betyder att den hänger med digital fyrkantsvåg upp i höga frekvenser utan deformation av vågen. Hastighetsfaktor ligger på höga 0,78 av ljusets hastighet.

Mittledaren består av silverpläterad syrefri koppar. Skälet är att silvrets ännu bättre elektriska ledningsförmåga bidrar till att ultrahöga frekvenser som vill gå så nära ytan som möjligt (strömförträngning) ska ha fullgod ledningsförmåga. Det innebär att även återledaren i form av en fläta runt framledaren är av silverpläterad koppar och ännu en skärmfläta utanför i syrefri koppar effektivt skärmar av signalen från yttre störningar.

En digital signal är väl bara ettor och nollor, right?
Supra Trico har en mycket låg kapacitans tack vare sin isolering av skummad PE (polyetylen). Den absolut bästa isolatorn är luft. Genom att låta luft skumma plasten innan den härdar runt ledaren och låta plasten utgöra en liten mängd av isoleringen, närmast ett fackverk för att hålla ledaren i mitten av kabeln, möter signalen mycket lite av de elektriska egenskaper som faktiskt alla material har, även isoleringsmaterial. Kapacitans uppstår mellan mittledaren och skärmen som är återledare genom isolatorn. När spänningen ökar mycket snabbt från en "nolla" till en "etta" i en digitalsignal, suger kapacitansen upp den signalhöjningen tills isolatorn byggt upp en laddning. Det medför fördröjningar och en inte fullt tydlig "nolla" eller "etta". Sänkt hastighet och otydliga pulser av "ettor", kan i värsta fall ge avbrott i avspelningen, men redan innan får felkorrigeringskretsar i mottagaren jobba med att buffra och felkorrigera jitter. Detta får direkt hörbara konsekvenser. Ju mer av de binära pulserna som tas emot rätt, desto mer "arbetsro" för DACen till att översätta digitalströmmen till ljuv musik, därav vår strävan att konstruera Trico mycket bra avskärmad med dubbla skärmar och med så låg kapacitans som möjligt genom att ersätta så mycket av isolatorns plast med luftbubblor istället.